Månatligt arkiv 30 november, 2012

Vattenblänk börjar i skolan

Här började vi… Fåtöljen (eller resterna av en fåtölj) fanns i vår verkstad sedan länge. En modig kund såg potential och sa: Gör något snyggt! Det ska matcha gardinen;)

Så här ser tyget Vattenblänk från Marimekko ut.

Vi började med att betsa, vaxa, bygga upp och skrädda. Vi valde att plocka upp 2 färger från gardintyget, som tillsammans med 2 grå tyger med olika strukturer skulle ge en vattenkänsla.

Hur ska knapparna sitta? Inte nödvändigtvis som dom brukar.

Jag var sugen på att sätta 40 knappar huller om buller! Men vi kom överens om en något mer sansad lösning;)

Igår hade vi nöjet att leverera fåtöljen Vattenblänk till ett personalrum i en skola i Luleå, Nya Läroverkets lokaler på Bergnäset. 

Supersnyggt blev det mot gardinen! Hörnsoffan som fanns i rummet sedan förut passade perfekt, till och med filtar och kuddar var en exakt färgmatchning!

Tur och skicklighet i kombination = riktigt lyckat resultat!

Bananmuffins och Dumlekakor

Ibland blir det lite mycket av det goda… Då är dessa bananmuffins inte alls dumma att ta till när fikasuget sätter in! Lite nyttigare och väldigt goda till en kopp thé 😉

Om man vill ha för mycket av det goda… så rekommenderar jag varmt Dumlekakor i stället! Nu har vi båda sorterna hemma 🙂 Lika bra att gardera sig…

Bananmuffins

4 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1/2 tsk salt

1 dl farinsocker

1 ägg

5 msk vatten

4 msk majsolja

3 medelstora mogna bananer

1. Värm ugnen till 200 º. Ställ 12 muffinsformar i en muffinsplåt.

2. Blanda alla torra ingredienser i en skål. Blanda i ägg, vatten, olja och mosad banan.

3. Fördela smeten i formarna. Grädda i mitten av ugnen tills dom har fin färg och är genomgräddade, ca 15-20 minuter. Kallna på galler.

Njut och känn dig nyttig och måttfull!

 

Sinclair flyttar hemifrån- och får en vän!

Det här är sagan om Sinclair. En liten hittefåtölj som var så skrotig och eländig att ingen ville ha honom…

Han kom till Tygern, ledsen och ensam. Vem vill leka med en sån skrutt? Ingen, de andra möblerna skrattade och frös ut honom. -Se, så gammaldags kläder han har! Se, såna ärr i lacken! Se, så blek och sjuklig han ser ut. Och luktar unket gör han också!

Stackars Sinclair fick aldrig vara med i en enda möbelgrupp.

Men Terese och Anders, som hade träffat på hopplösa fall förut, såg att under all bråte gömdes en svan! De bestämde sig för att göra en ny kostym till stackars Sinclair. En total makeover, faktiskt!

Det slipades, karvades och syddes så det stod härliga till i många veckor… Sinclair tappade nästan modet ibland och tänkte- Blir dom aldrig färdiga! Jag vill ha min nya kostym NU!

    

På Tygern är man hård men rättvis, ”ska ha” får ingenting. Sinclair fick vackert vänta på sin tur bland andra stackare som också ville ha en ny chans i världen.

Till sist var Sinclair färdig! Och så stilig han blev! Han kråmade sig och speglade sig dagarna i ända.

Så stilig var han att ryktet spreds över älvar, dalar och berg, ända tills det nådde Norrbottens Museum i kungadömet Luleå! Där fick Sinclair visa upp sig bland slöjd och annan grannlåt i 6 månader. Men för varje besökare som kastade beundrande blickar sjönk Sinclairs mod. Var det ingen som ville ta med honom hem? Han var beundrad, men ensam.

Så en dag fick en mycket speciell person syn på honom. Det var kärlek vid första ögonkastet! Sinclair fattade också genast tycke och bestämde sig för att flytta för gott. Trots vedermödor och högvatten ville han flytta genast! Färden gick över forsande älvar… Sinclair var rädd, men fast besluten!

 

I det nya hemmet blev han genast populär bland de andra möblerna. Den lilla fotpallen var så full av beundran att den sa: – Jag vill ha en lika fin kostym!

Och det fick den! Efter alla sina äventyr hade Sinclair äntligen kommit till ett kärleksfullt hem. En alldeles egen svankkudde fick han till och med! Det var mer än han nånsin kunnat drömma om. Han, som varit hånad och inte fick ingå i de andras grupp, hade ett eget följe och var nu en trendsättare!

Är Sinclairs äventyr över? Det kan man aldrig veta. Men just nu är han precis där han vill vara. Lycka till Sinclair och må du leva länge!

En utmaning! Man tackar;)

Den här fina… tja, högen av trä, resårer och trasig sadelgjord… Ska bli en fåtölj igen;)

Vi har fått nästan fria tyglar! Hela hösten har vi väntat på inspiration och tid… Nu sammanfaller dessa två nödvändiga ingredienser och vi har satt igång på allvar.

Uppdraget är: Fåtöljen ska stå i personalrummet på en skola i Luleå, närmare bestämt Nya Läroverket. Den ska alltså vara hållbar, tåla många lärares bakdelar, vara snygg och inte så fläckkänslig. Den ska matcha gardinen av Marimekkos tyg Vattenblänk.

Steg 1 blev att betsa trädetaljerna och ge dom en liten slöjdfeeling. Vi valde att framhäva träet, lite transparent, men inte överbearbetat. Inga karvsnitt, lite mer sparsmakat. Som vatten…

Steg 2 är Anders nu i full gång med, renovering av själva fåtöljen. Resårerna är tämjda, vissa utbytta. En riktigt fast grundstoppning är på plats och nu lägger vi på överstoppningen av tagel.

Tyget Vattenblänk ser ut såhär.

Vi ska använda tyger i dessa nyanser…

Det kommer att bli kul!