Vad ska hen heta?
Det var längesen vi gjorde något eget till salu! Men nu är det dags. Ett vackert kunduppdrag gav oss inspiration…
Den här snyggingen har vi länge haft i verkstan, men inte hittat rätt tyg. En rak, tydlig modell med mycket slitage och repig lack. Tyget och feelingen gjorde att vi slarvdöpte hen till ”Gröngölingen”.
När en kund valde tyg till sin ”Pernilla” fick vi en släng av inspiration! Skulle inte vår egen ”Gröngöling” vara snygg i det tyget?
Så vi tog samma tyg, fast i blått. Trädetaljerna var fina, men lite gulnade. Vi skrapade bort lacken, betsade om och lackade. Nu har vi hunnit halvvägs.
Det känns lovande! Men namnet är helt fel. Det här är ingen gröngöling längre! Vad ska en sån här cigarrdoftande (bildligt talat), stilig, sofistikerad och stilren klassiker heta egentligen? Förslag mottages tacksamt.
Kan själv!
Just nu pågår en utställning på Norrbottens Museum i Luleå som riktar sig till våra minsta kulturupplevare (och utövare)- barn 0-2 år! Utställningen invigdes den 19 februari 2016 och blev en omedelbar succé. Vi är med på ett hörn, så vi hade det stora nöjet att bli bjudna på vernissagen och det var verkligen en fröjd att se hur dessa småttingar tog utställningen i besittning och genast började utforska!
Barnen behöver inga förklaringar eller instruktioner- däremot ombeds vuxna att låta barnen vara i fokus och uppmuntras att låsa in sin mobil i ett särskilt skåp.
Miljöerna är verkligen som gjorda för att utforskas av små individer! Men även för oss vuxna är det en fantastiskt fin utställning, med mängder av vacker slöjd skapad av några av Norrbottens främsta hantverkare. Från oss kommer ett par stycken sittpuffar, med inspiration av våra trakters minoriteter och helt och hållet i naturmaterial.
Utställningen finns kvar på Norrbottens Museum i Luleå till den 10 april. Därefter ger den sig ut på turné! Håll utkik på en ort nära dig 😉 I september är det dags för ett besök på Haparandas fina bibliotek.
Vårt senaste kunduppdrag…
…blev snyggt nåt så sanslöst! Vi fortsätter att överträffa våra förväntningar efter 5 år i branchen. Jag tror att det är positivt…
Från början såg den ut såhär. En mycket vacker möbel, men sliten och paret i fråga ville ha något lite tuffare.
Gärna olika tyger, gärna prickar och gärna någon detalj som plockade upp färgen svagt grön (som fanns i andra inredningsdetaljer i hemmet), men utan att det blev för mycket. Så vi gjorde insidan grafitgrå, utsidan prickig och knappar och snören en härlig, sval gammaldags äppelgrön. Den tidigare lösningen i ryggen bytte vi ut mot en rad knappar, för att flirta lite med det prickiga tyget på utsidan.
Resultatet är bland det vackraste vi gjort! En helt formidabel möbel.
Det är bara att gratulera ägarna för god smak! Denna möbel bor nu i en stuga utanför Luleå och vi tackar och bugar för förtroendet.
Utställningen Inland
Vi har det stora nöjet att vara med i utställningen Inland! På lördag kommer den till Luleå och Norrbottens Museum. Vi har tyvärr inte möjlighet att närvara på invigningen, men vi lyckades i alla fall frakta dit vår vackra stol The Bride. Lätt var det inte…
Först en promenad…
Sedan en roddtur…
Sedan bilfärd 13 mil…
Sedan hiss till översta våningen på Norrbottens Museum.
Anders var tapper bärare och stolen är en tuff brud… Nu är hon på plats!
Bruden är vårt första samarbete med designern Susanna Sivonen (som har designat mönstret Karkelo) men förhoppningsvis inte det sista.
Utställningen kan ses hela sommaren! Men bruden åker på andra äventyr i augusti… Mer om det senare 😉
Hur ser våren ut?
Lite avundsjuk kanske man kan känna sig emellanåt, när bilder på vårblommor från sydligare delar av landet florerar… Men när solen skiner, skaren låter en promenera obehindrat en meter över marken och vårfåglarna kvittrar som besatta, ja då har vi verkligen inte mycket att klaga på här i norr.
På vår morgonpromenad såg vi många skidåkare på älven. Men vi föredrar att gå i lagom takt, så katterna hinner med.
Vemodigt också förstås, men övergivna hus måste vara bland det vackraste som finns!
Vårvintern är vacker i Tornedalen! Men det kommer dröja innan öns sommarbilar rullar… Och skaren håller inte alltid 😉
Men annars… Vårt paradis!
Perfection!
Först en liten tillbakablick… Vi startade med en tom, brun stolram och grandiosa drömmar.
Steg 1-3…
Steg 4-6! (Den frivola ”slöjan” i rosa tyll är en tillfällig partydekoration… Är det bröllop så är det!)
The Bride är färdigklädd för bröllop! Och designern som står för tyget med det fantastiska mönstret Karkelo heter Susanna Sivonen. Vi har följt henne med intresse ett bra tag och bara väntat och drömt om möjligheten till samarbete. Nu blev det äntligen av! Ett mycket spännande samarbete som vi hoppas få fortsätta i framtiden 🙂
Vad som väntar nu för denna fantastiska möbel? Ja, det får framtiden utvisa. Tillsvidare har vi delad vårdnad om henne och hon kommer få tillfällen att frottera sig med andra vackra varelser i designvärlden. En debutant på bal!
The Bride to be…
Den här gobiten har vi döpt till The Bride, eftersom hon symboliserar en länge efterlängtad allians… Detta firar vi med en möbel som verkligen får allt man kan drömma om! Vi kommer inte följa några av de praktiska råd vi brukar ge våra kunder. Vi kommer t.ex att välja ljusa tyger, känsliga för fläckar. Vi kommer att förgylla, pryda och vara extravaganta. Vi kommer att skapa en riktig bakelse till fåtölj!
Till att börja med behövde vi en fin grund.
Nästa steg är en riktig förvandling! Slagmetall är riktigt trixigt och något man måste träna många år på för ett perfekt resultat. Som tur är har vi alltid tyckt att perfektion (av det felfria slaget) är totalt överskattat. Så vi kan hantera den lite mer fritt och lekfullt. Men ack som det glänser!
Nu har vi kommit till underkläderna…
Fortsättning följer…
En Champagnekällare, tack!
Jag upptäckte idag, till min fasa, en bedrift vi alldeles glömt att skryta om! Det går då rakt inte för sig… Håll i er, för här kommer det…
Under julledigheten fick vi ett specialuppdrag. Ett par skulle resa bort under julen och hon ville överraska honom med en champagnekällare som skulle stå färdig vid deras hemkomst! Det var något dom länge pratat om, men vem kan finna tid till sådant i dessa dagar? Så hon kontaktade oss och vi smög i största hemlighet ner i deras källare med en kofot dagen innan julafton. Vi funderade på vad vi skulle säga till polisen som grannarna med all säkerhet skulle larma… Men som tur var så var grannarna förvarnade och vi fick arbeta ifred.
Så här såg det ut. Den fina skylten på dörren avslöjade att dom redan använde detta rum till att lagra sin champagne, men hyllorna var få och mer lämpade för syltburkar. Så det första vi gjorde var att riva de befintliga hyllorna och måla färdigt rummet i vitt.
Nästa steg blev platsbyggda hyllor enkom tillverkade för att passa storleken på champagneflaskor, eftersom det främst är det paret vill lagra (ett mycket bra val, eftersom champagne ofta tål lagring väl och passar till allt! Jag lovar, testa!). Vi sågade bort ca 300 trianglar ur rejäla plank, samt betsade och lackade hemma i vår verkstad på julafton-annandagen. Sen börjar det roliga! Att skruva fast alltihop i källaren, enligt Anders exakta beräkningar. Han är aldrig så nöjd som när han får räkna ut saker och det visar sig stämma perfekt 😉 Och jag är aldrig så nöjd som när jag slipper räkna, får ha på mig snickarbyxor och vara grabbig med häftiga verktyg 😉
Förutom väggen för champagne designade och byggde Anders också en displayhylla som rymmer de bästa skrytflaskorna. Hyllorna med kryss, för vanliga vinflaskor (några sådana är också bra att ha, ifall det mot förmodan inte passar med champagne) köpte vi färdiga för att spara tid. Men ett lager lack fick dom, för att matcha den övriga prakten. Dessutom, möbeltapetserare som vi är, så kunde vi inte låta bli att platsbygga en liten bänk som är perfekt att förvara ölkartonger under (öl behövs till bastun som finns i angränsande rum och trivs bra på golvet där det är lite extra svalt).
Inför bygget försökte vi med list klura ut hur mannen i huset skulle vilja ha sin champagnekällare, rent hypotetiskt ifall att vi i framtiden skulle hinna med att bygga den. Vi fick då intrycket att han mest brydde sig om det praktiska och effektivt utnyttjande av ytorna. Han är förvisso tornedaling, så man kan alltid anta att vissa aspekter av personligheten göms under ytan… Frun i huset försäkrade oss om att han i själva verket är väldigt nördig och bad oss att inte snåla med lull-lullet… Så vi kryddade det hela med ledslinga bakom flaskorna, lite karvsnitt (man får så sällan chansen, jag kunde inte låta bli!), en sabreringssabel (som han dessutom kan hantera med bravur!) och en hylla för böcker om champagne. För extra mys lade vi in en matta som anpassades till rummets mått och en snygg golvlampa. Så nu är detta lilla rum ett krypin där man kan slå sig ner, läsa om champagne och drömma om vad man ska köpa nästa gång.
Voila!
Vi är väldigt nöjda med resultatet. Hoppas att paret i fråga är lika nöjda 😉 Ett ovanligt uppdrag för Udda Med Flit, men väldigt kul!
Vi är visst lite hemliga…
…tog ner skylten ”semesterstängt” för ett bra tag sen nu. Men vi gör inte så mycket väsen av oss.
Nåja, vi har i alla fall öppet! Tors-fre 11-18 och lördagar 10-15. Övrig tid, chansa eller slå en pling. Känn dig välkommen 🙂 Med lite tur träffar du mitt i prick på en fikadag. Just nu har vi hembakta spritskakor med mintchoklad och ljuvliga kanelbullar…
Förföriskt god kolapaj med röda vinbär
En höstfavvo som vi måste återkomma till! Nu är de röda vinbären mogna och som godast, direkt från busken. Fira med vårt bästa pajrecept nånsin! Bästa efterrätten efter salta hösträtter som kräftor och surströmming. Tuggig, söt, syrlig, len som sammet, knäckig… Denna paj har allt!
Varsågod!
Botten:
1,5 dl havregryn
3 dl vetemjöl
1 dl socker
150 g smält smör
Fyllning:
2 dl vispgrädde
4 msk socker
4 msk ljus sirap
100 g smör
ca. 1,5 dl turkisk yoghurt
ca. 3 dl röda vinbär
Tillbehör: Vispad grädde
Gör så här!
Börja med kolasåsen: Lägg alla ingredienser till såsen (grädde, socker, sirap och smör) i en kastrull. Koka ca. 5-10 minuter, rör om hela tiden, annars bränner den fast i botten. Mot slutet, kolla tempen med en termometer. Ca 107 grader är lagom. Det ska inte bli hård kola, men inte heller alltför rinnig. Passa den, den vill gärna koka över… Ställ såsen att kallna.
Sätt ugnen på 200º.
Nu börjar vi med pajdegen. Smält smöret. Blanda havregryn, mjöl och socker. Häll på det smälta smöret, rör ihop och tryck ut degen/smulet i en springform med löstagbar kant. Ställ formen kallt en stund, minst en halvtimme. Grädda därefter botten i nedre delen av ugnen ca. 10 minuter. Den ska inte få färg, för då blir den lätt för ”kakig” och hård. Sedan får den svalna.
Under tiden tar vi en titt på kolasåsen! Är den någorlunda kall? Då rör vi ner den turkiska yoghurten. Jag inbillade mig att det skulle bli läckra virvlar, men det såg mest geggigt ut…
…men så gott! Yoghurten tar udden av den skarpa sötman och ger lite svalka och fräschör. Supermumsigt!
Fyll det svalnade pajskalet med kolasåsen. Sedan öser vi på röda vinbär!
Pajen blir godast och lättare att skära om den får stå i kyl några timmar, så att fyllningen hinner stelna något. Nästa dag är den ännu godare, så det gör inget om man inte råkar ha några gäster som hjälper en att äta upp den… Servera med vispad grädde. Enkel att göra laktosfri!
