Vad ska hen heta?
Det var längesen vi gjorde något eget till salu! Men nu är det dags. Ett vackert kunduppdrag gav oss inspiration…
Den här snyggingen har vi länge haft i verkstan, men inte hittat rätt tyg. En rak, tydlig modell med mycket slitage och repig lack. Tyget och feelingen gjorde att vi slarvdöpte hen till ”Gröngölingen”.
När en kund valde tyg till sin ”Pernilla” fick vi en släng av inspiration! Skulle inte vår egen ”Gröngöling” vara snygg i det tyget?
Så vi tog samma tyg, fast i blått. Trädetaljerna var fina, men lite gulnade. Vi skrapade bort lacken, betsade om och lackade. Nu har vi hunnit halvvägs.
Det känns lovande! Men namnet är helt fel. Det här är ingen gröngöling längre! Vad ska en sån här cigarrdoftande (bildligt talat), stilig, sofistikerad och stilren klassiker heta egentligen? Förslag mottages tacksamt.
Vårt senaste kunduppdrag…
…blev snyggt nåt så sanslöst! Vi fortsätter att överträffa våra förväntningar efter 5 år i branchen. Jag tror att det är positivt…
Från början såg den ut såhär. En mycket vacker möbel, men sliten och paret i fråga ville ha något lite tuffare.
Gärna olika tyger, gärna prickar och gärna någon detalj som plockade upp färgen svagt grön (som fanns i andra inredningsdetaljer i hemmet), men utan att det blev för mycket. Så vi gjorde insidan grafitgrå, utsidan prickig och knappar och snören en härlig, sval gammaldags äppelgrön. Den tidigare lösningen i ryggen bytte vi ut mot en rad knappar, för att flirta lite med det prickiga tyget på utsidan.
Resultatet är bland det vackraste vi gjort! En helt formidabel möbel.
Det är bara att gratulera ägarna för god smak! Denna möbel bor nu i en stuga utanför Luleå och vi tackar och bugar för förtroendet.
När Östlingarna själva får välja…
Skomakarns barn och allt det där ni vet… Vår egen soffa, som vi fyndade för några hundralappar för flera år sedan, har fått vänta och vänta medan vi klätt om möbel efter möbel åt andra. Avundsjukt har den stått i ett hörn av verkstan och tittat uppgivet på hur alla andra fått nya fina kläder.
Men under mellandagarna satte vi fart! Vi har jobbat på den mellan varven i 3 år (helrenovering) och nu var det egentligen bara tyget kvar.
Vårt första riktiga försök på djuphäftning! Så läckert när knapparna ligger djupt in i stoppningen med snygga veck. Öronen fick en egen tygsnutt, det fanns inte en chans att dra tyget runt annars. När man djuphäftar är det enkelt att gömma en skarv bakom ett veck. Simsalabim! Vi gillar mönster och skulle valt det även på insidan…men knapparna skapar tillräckligt mycket mönster.
Så det satte vi på utsidan i stället 😉
Nu tronar den i vårt vardagsrum! Våra 2 katter Lovis och Marlon hjälper till att testa hållfastheten på tyget…
Det är första gången vi haft en möbel som vi på allvar varit rädda om. Så nu gäller det att hitta den ultimata metoden att undvika kattklös… Än så länge funkar det bra med feromonspray på soffan, samtidigt som vi piffar upp klösträdet och en eller annan matt med kattmynta då och då. Kattmyntan drar uppmärksamheten till sig medan feromonsprayen gör att soffan är en trygg zon som inte behöver doftmärkas med klös. Får se hur länge det funkar 😉
