Månatligt arkiv 31 augusti, 2012

Lyxig kanelbulle med vaniljkräm

Det här var en höjdare! I originalreceptet (som jag hittade i Bonniers kokbok) var det bara vaniljfyllning… Men att äta en bulle utan kanel är lite slöseri med tid, tycker jag… Jag har även modifierat lite annat och då blev det såhär gott!

Skurna kanelbullar med vaniljkräm

Börja med vaniljkrämen. Jag gjorde det enkelt för mig med kok-marsan. Den ska vara ganska stabbig, inte sås. Jag använde ca. 4 dl mjölk, följ anvisningarna för kräm på paketet. Låt sedan krämen svalna.

Till vetebrödet:

150 g smör
50 g jäst för söta degar
3 dl kall mjölk
3/4 dl socker
2 ägg
1/2 – 1 tsk salt
ca. 12 dl vetemjöl

Fyllning:

75 g rumsvarmt smör
1 dl socker
1 msk kanel

Pensling och dekor:
1 ägg
pärlsocker

Smält smöret och låt det svalna. Finfördela jästen i en bunke. Tillsätt kall mjölk, socker, salt, ägg och det smälta smöret. Rör tills jästen löst sig. Nu ser det antagligen ganska grynigt och konstigt ut, men det blir bra, jag lovar…

Tillsätt 10-12 dl mjöl. Det blir goda bullar om man låter degen vara en aning lös, men den får inte bli omöjlig att hantera heller. Arbeta degen smidig och blank, låt vila under bakduk i ca. 15 minuter.

Blanda samman ingredienserna till fyllningen, alltså smör, socker och kanel.

Kavla ut hälften av degen till en rektangel, ca 30 X 40 cm. Lägg den i en långpanna med bakplåtspapper, eller gör som jag, lägg den i 3-4 lite mindre bakformar med bakplåtspapper i botten. Bred på vaniljkrämen.

Kavla ut resten av degen. Fördela kanelfyllningen, rulla ihop och skär ca 2 cm tjocka ”bullar” av den. Fördela dessa över vaniljkrämen med snittytan upp. Tänk på att ge dom plats att jäsa…

Låt nu alltihop jäsa under duk i 60 minuter.

Sätt under tiden ugnen på 200 º. Pensla de färdigjästa vetebröden med uppvispat ägg och strö över pärlsocker. Den som känner sig ambitiös kan skippa pärlsockret och i stället ringla över glasyr efter gräddningen…

Grädda på nedersta falsen i ca 20-25 minuter. (det varierar lite beroende på vilken storlek du har på formarna)

Så gott! Extra allt och ganska kladdigt. Mums!

 

 

 

 

 

Brokiga Bengalen

Igår fick jag några minuter över… Så jag sydde äntligen den där duken till oss själva, som jag köpte tyg till i våras! Tänk att man inte kommer sig för att göra saker, som går så fort bara man gör det… Så himla snyggt blev det! Otrolig lyster på tyget och så snyggt med det härliga blå mot mörkt trä.

Tyget kommer från Brokiga Bengalen på Söder i Stockholm. Helt underbara tyger och ett bra projekt som gynnar duktiga hantverkande kvinnor! Vi har några tygprover i verkstan. Till möbler skulle jag välja kraftigare tyger, men till dukar, gardiner och kuddar är dessa helt ljuvliga! Det är en härlig butik att gå in i, en källarsmyg med de mest sprakande textilier från golv till tak. ”Barn i godisbutik”-feeling, för oss som älskar tyger!

Jag är även stolt över att lyckats åstadkomma så snygga kanelbullar! Okej, en del är väldigt fantasifulla i formen…

Men en knut kan ju se ut på olika sätt, det lärde jag mig i scouterna! Särskilt min knutar kunde se ut på väldigt många olika sätt…

Blandat

Farstun är riven… och på väg att återuppstå!

Förmiddagsfikat intogs på tröskeln till köket/verandan. Det kändes som en kajkant! Vi har ovanligt nära till naturen just nu 😉

En fin fåtölj tar form i verkstan.

Jag har alltså sytt, diskat och skött ”markservicen”! Idag är könsrollerna på plats! Men varför inte, det kan gott få finnas såna dagar också. Anders är helt klart bättre än mig på att bygga och jag är faktiskt väldigt bra på att sy och tapetsera möbler! Jag gillar läget och gör uppror en annan gång… Kanske man skulle byta gardiner?

Galet god vinbärspaj med kolasås!

Alltså, jag har skapat den godaste efterrättspaj som nånsin funnits! Vilken total fullträff, tycker i alla fall jag och Anders och några till som hade turen att komma på visit dagen efter 😉 Den är lite tuggig, saftig, len som sammet, syrlig, söt och alldeles… alldeles uuunderbaar!

Varsågoda!

Tygerns kickass-paj med röda vinbär och krämig kolasås!

Botten:

1,5 dl havregryn
3 dl vetemjöl
1 dl socker
150 g smält smör

Fyllning:

2 dl vispgrädde
4 msk socker
4 msk ljus sirap
100 g smör

ca. 1,5 dl turkisk yoghurt
ca. 3 dl röda vinbär

Tillbehör: Vispad grädde

Gör så här!

Börja med kolasåsen: Lägg alla ingredienser till såsen (grädde, socker, sirap och smör) i en kastrull. Koka ca. 10-15 minuter, rör om då och då. Det ska inte bli hård kola, men inte heller alltför rinnig. Passa den, den vill gärna koka över… Ställ såsen att kallna.

Sätt ugnen på 200º.

Nu börjar vi med pajdegen. Smält smöret. Blanda havregryn, mjöl och socker. Häll på det smälta smöret, rör ihop och tryck ut degen/smulet i en springform med löstagbar kant. Ställ formen kallt en stund, ca. en halvtimme. Grädda därefter botten i nedre delen av ugnen tills den fått lite färg, ca. 10-15 minuter. Sedan får den svalna.

Under tiden tar vi en titt på kolasåsen! Är den någorlunda kall? Då rör vi ner den turkiska yoghurten. Jag inbillade mig att det skulle bli läckra virvlar, men det såg mest geggigt ut…

…men så gott! Yoghurten tar udden av den skarpa sötman och ger lite svalka och fräschör. Supermumsigt!

Fyll det svalnade pajskalet med kolasåsen. Sedan öser vi på röda vinbär!

Till sist är det bara att servera, gärna med en klick lättvispad grädde.

En himmelst upplevelse! Duktigt söt, trots yoghurt och syrliga vinbär, och GALET gott! Passar bra till Iron Man 2 😉 Antagligen passar det ännu bättre till någon helt annan film…

Groovie!

Vi är riktiga grovisar denna helg! Man får passa på när vädret är bra;)

Farstun är för liten och nästan oisolerad. Så vi tänkte plocka ner den och bygga dit en ny. Badrummet ska vara kvar dock. Men först kaffe…

Dags att sätta igång!

Om man ska på toa på natten gäller det att komma ihåg…

 

Allt ska bort!

 

Ett tag var farstun väldigt luftig och fin. Men helt ärligt, hur har vi nånsin fått plats med allt i denna lilla farstu?! Det har vi såklart inte, det har alltid varit kaos bland jackor, mössor och täckbyxor. För att inte tala om hur fullt det blir när vi får gäster!

Inte mycket kvar nu.

Resten ska bort med motorsåg.

 

Gott av svarta vinbär

Ta hand om vinbären innan fåglarna gör det! 3 ynka buskar gav hela 7 liter svarta vinbär! Underbart;) Jag gillar inte att äta dom som dom är, men saft, sylt och gelé på svarta vinbär är ju oslagbart!

 

Observera att varenda vinbär är rensat! (I did it, me!!) Lite överkurs kanske att ta bort det torra längst ut på vinbär, men sylten blir fenomenal!

 

3 liter rensade jag. Resten rensade vi lite lagom och fryste ner i påsar. Så kan man koka saft i vinter, strö på filen, göra sylt, lägga i sockerkakan, göra pannacotta…

 

Vi kokade bären med lite extra vatten (ca 1,5 dl vatten per liter bär) och lät det rinna genom en silduk. Mycket vätska blev det inte… men väldigt koncentrerad! Av saften kokade vi saft och gelé. Bärmoset blev sylt 😉 Vi gick efter recept, men det är nog lika bra att improvisera… Det är så olika hur mycket saft man får ut, beroende på hur mogna bären är… Konserveringasmedel använder vi inte. Lika bra att göra mindre mängd och äta upp innan det blir dåligt i stället. Dessutom innehåller vinbär redan sånt, helt naturligt!

Det blev en halv flaska saftkoncentrat, en liten burk gelé och 3 burkar med sylt. Mums! Det är verkligen djupt tillfredställande att ta vara på naturen så här direkt! Vi känner oss som husmors-hjältar!

Vi har även en röd vinbärsbuske… Om ni har tur bjussar jag på ett värstingrecept på en paj med röda vinbär inom kort… 😉

Hevi´s våffelcafé i Tornio

Om man inte vill äta brända våfflor som smakar akrylamid och 40 år gammalt fett (se tidigare inslag om vår våffelgräddning på Seskarö…) så finns det alternativ! I Haparanda har vi ju en sweet deal, nämligen 2 städer i en! I grannstaden Tornio (ja, Finland!) ett stenkast från Haparanda finns ett mycket trevligt café. Tro mig, det är värt att gå bara lite längre än till det stora shoppingcentret för en caféupplevelse som är mysig, mindre bullrig och väldigt god! Gå rakt igenom Rajalla, korsa gatan och fortsätt gatan fram genom Tornio ett par kvarter, titta på häftig arkitektur och vips! Där ser du Hevi´s på hörnet till vänster;)

Hevi´s Deli har mat också, men vi har hittills bara lyxat med belgiska våfflor. Denna gång tog jag pecan och Anders tog blåbärsvåfflor. Suveränt gott i snygg och mysig miljö! Så ska ett café vara 😉 Dessutom ”riktigt” kaffe, ni vet vad jag menar… Bryggkaffe kan jag dricka hemma…

Jag brukar försöka träna min skröppliga finska på Hevi´s, men dom svarar mig på bra svenska varje gång, så ni vågar också 😉

Soffa + fåtölj till Svefi

Kommer ni ihåg fåtöljen som innehöll halva Sahara? Den har en storebror… som innehåller resten…

 

Under det blommiga tyget döljer sig originaltyget. Därunder väntar Sahara…

Reglementenlig utrustning krävs!

Insidan krävde mycket jobb. Anders har knutit resårerna på nytt och sätter ny sadelgjord. Ser det stökigt ut? Ingen fara, det kommer på plats så småningom 😉

Fåtöljen börjar arta sig! Insidan klar…

…formen fixad utvändigt, nu är det bara smygsömnad av ryggen kvar, samt en snutt i framkant.

Nyinkommet

Vissa beslut måste få mogna fram. Den här kunden har vi haft kontakt med sedan mars månad. Nu är soffan här!

Men vilket tyg ska man välja? Kunden funderar vidare;)

Tygern är svag för prickar i rosa… men det strama grå-vita är inte heller dumt! Turkosa löv på grön botten är ju aldrig fel… Så svårt! Familjen i fråga ska konferera. Under tiden står soffan säker i vår ateljé med gott om sällskap 😉

Picnic!

Vi unnade oss en tur till Seskarö idag. Anders ville testa våffeljärnet,  som varit prydnad de senaste 40 åren, över öppen eld.

Ser snyggt och lovande ut!

…men blev lite fiasko… Lättare sagt än gjort, helt klart! Den första våfflan smakade järn och 40 år gammalt fett… Nästa brände fast. Sedan gav vi upp och gräddade resten av smeten hemma i elektriska våffeljärnet…

2 hela hjärtan med hemlagad hjortronsylt var belöningen för våra ansträngningar! Därefter roade vi oss med annat i stället. Anders passade på att kasta macka, för idag var det inga badande barn. Förra gången råkade han (han hävdar bestämt att han råkade) kasta en liten sten på ett barn… Det gick bra, barnet blödde inte och skvallrade inte;) Bra barn!

Vi tränade våra hjälteposer med havet som fond.

Jag vill ha en catsuit som i den senaste Batmanfilmen och Batmans motorcykel när jag blir stor!